Väntan blir lång.

Det är svårt att njuta av frukosten och morgonkaffet när en liten typ står och river i ytterdörren och gnäller över att morfar skall komma och helst skall morfar redan vara här. Jag försöker förklara att morfar kommer senare, först äta, och då äter den där typen i racerfart och sen skall morfar vara här. Men det är han ju inte.

Och i värsta fall går det så, att när morfar väl kommer (eller det är tid för det roliga som ungen har väntat och väntat och väntat på) då har väntan blivit för lång och det blir inte riktigt så kul som man trodde. Att det inte blir så kul beror också på att jag har blivit uppstressad av allt gnäll.

För alla vet hur bra det blir när både barnet och föräldern är uppstressade. Så jag dricker mitt kaffe och andas djupt och försöker bibehålla ett lugn som håller på att upplösas i små partiklar som söker sig ut genom vädringsfönstret, bort från gnället och upp mot himlen.

Publicerad 30.04.2016 kl. 09:41

Hår.

Så här på våren börjar en tanke ta form någonstans bak i min hjärna. Tanken på långt hår. Och så fantiserar jag om lockar och frisyrer, flätor och ostyrigt sommarhår.

Men sanningen är den att mitt hår är spikrakt och oemottagligt för lockar, frisyrer kräver mera tålamod och fingerfärdighet än jag besitter och ostyrigt är det sista ordet man skulle använda för att beskriva mitt hår.

Och i sin naiva tanke om långt sommarhår glömmer min hjärna att sommaren skulle hinna både komma och gå innan mitt hår skulle vara ens nära att kunna kallas långt.

Publicerad 26.04.2016 kl. 07:24

Dagens bild.

Publicerad 25.04.2016 kl. 18:54

Kanske han tröttnar snart.

Ungen har tittat på samma Brandman Sam-film så många gånger att jag kan den utantill. Och jag skulle eventuellt behöva min begränsade hjärnkapacitet till någonting annat. Ne on makkaroita! Nyt sinä kyllä pahan tempun teit. Paikka turvallisin on...

Publicerad 23.04.2016 kl. 19:55

Det är något med rödtegel.

Jag gillar hus och de i Tölö tilltalar mig speciellt mycket. Fast i går var det kalls så tusan och min kamera håller på att säga upp kontraktet.

Publicerad 15.04.2016 kl. 08:11

Snäs på du bara.

Ungen tycker fortfarande att det är mera vår än det är. Han tycker att det är så mycket vår att man kan gå klädd i shorts. Och jag har bestämt mig för att lägga min energi på viktigare saker, strider som måste tas, som att man inte springer ut på gatan eler står på kanten av spårvagnshållplatsen eller kastar sand på andra barn.

Det värsta som kan hända om han går klädd i shorts är att han får kallt. Och om han blir sjuk för att han fick kallt är det främst mitt problem. Ändå verkar flera personer tycka att ett barn i shorts i april är deras personliga problem. Och då har man full rätt att vara snäsig mot den shortsförseddes mor.

Gemensamt för snäsarna är att de hastar i väg så fort de kan direkt efter sin snäsning. Tydligen är de rädda för att bli snästa tillbaka på. Idioter. Om du undrar varför mitt barn har shorts kan du fråga. Men jag tror inte att snäsarna vill ha ett svar, de vill bara tro att de har rätt.


 

Publicerad 14.04.2016 kl. 08:13

Plaska på.

Våren är på kommande, men ungen tycker att det är betydligt mera vår än det verkligen är. Mössa och vantar kan man glömma, helst vill han gå i shorts. Om en hund kan plaska i diket så kan väl en pojke också. Och springer hunden genom tunneln...

Publicerad 11.04.2016 kl. 19:16

Vid ån.

Publicerad 21.03.2016 kl. 06:42

Djurliv i stan.

När jag hade satt ungen på taxin i morse såg jag att det satt någon uppe på taket till skräphuset. Eller snarare något. Jag gick närmare och konstaterade att det var en fågel av modell större som var mitt i sin frukost. Frukosten bestod av en fågel av modell mindre. Sen googlade jag lite och kom fram till att det antagligen var en duvhök.

Det kan ha varit en fågel av annan modell såklart, mina ornitologiska kunskaper är inte de bästa. Men det var i alla fall inte en pingvin.

Publicerad 18.03.2016 kl. 08:13

Solens baksida.

Vårsol är skoj och härligt på nästan alla vis. På det viset är den inte så härlig att den belyser varje dammkorn, brödsmula, fettfläck och fingermärke i mitt hem. Men då kan man alltid välja att gå ut för att njuta av solen och glömma bort de där smulorna och fläckarna för en stund.

Publicerad 17.03.2016 kl. 18:32

Vrålapor och videkissar.

Ungen fick ett megautbrott för att han ville att jag skulle klä av hans overall men jag fick inte röra vid hans overall. Man kan helt utan att överdriva säga att vi var lite väl högljudda båda två. Det var precis så roligt som det låter. Sen kom overallen av ändå, ungen gömde sig under en filt och jag drack en kopp kaffe.

Det måste vara en magisk filt, för nyss dök den lille upp här igen och var glad som en lärka. På tal om lärkor börjar det vara vår och både jag och naturen vaknar sakta upp igen. Hur mågna videkissar har du fotat? undrade min kära mor, för det kan kanske hända att jag fotar både en och annan videkisse varje vår. Och på vintern också, när de små sakerna tar miste på månaden.

Publicerad 13.03.2016 kl. 17:17

Sockerfylla.

Ungen somnade för en gångs skull ensam i sängen och jag borde också gå och lägga mig men det är bara så skönt att sitta uppe en liten stund när det är tyst och stilla här hemma.

Och så hade jag lite godis i skåpet och sovande barn plus godis är ganska bra. Sovande barn plus vin hade varit snäppet bättre men vinet är slut.

Publicerad 09.03.2016 kl. 22:02

Inte för att jag ens kan spela poker.

Ni vet sådana där autismklichéer i Rain man-stil? Ibland förekommer de i verkligheten.

Ungen häller bitarna till två pussel i en enda hög över bordet och en faller ner på golvet. Mamma hjälpa lyfta blå bit. Och visst fan är det en bit av himlen som damp ner.

Eller så drämmer han en legobil i väggen och plastbitarna strittar åt alla håll och kanter. Efter en stund samlar han vad han hittar bara för att konstatera Röd bit borta bara genom att titta på högen. Sen är det igen Mamma hjälpa som gäller och jag får söka fram den där rödingen.

Fast en stund senare försöker han spola ner en handduk i toaletten och jag får begrava min tanke på att lära honom räkna och göra pengar på pokerspel.

Publicerad 03.03.2016 kl. 20:07

Snabba beslut.

På tal om att inte göra något eftersom jag tvingas avbryta det: just som jag har håret fullt med lödder meddelar ungen att han vill ha saft. Sen hör jag hur någon öppnar kylskåpet och jag får blixtsnabbt välja mellan om det är bättre med saft eller schampo på golvet.

Publicerad 22.02.2016 kl. 20:29

Dags att ta tag i tiden.

Det har nu tydligen blivit så, att jag laddar upp några bilder sent på söndag, tvingar (kanske) fram några ord tidigt på måndag och så är veckans bloggande där.

Om jag kunde skylla på att vi har massor program på vardagarna skulle det här vara helt ok, men vi är mest hemma på eftermiddagarna. Men vart den här hemma-tiden försvinner skulle jag gärna villa veta, för inte verkar jag få någonting vettigt till stånd. En orsak till det kan vara att det tar emot att påbörja någonting som jag vet att jag får avbryta tjugoelva gånger för att ungen vill det ena eller det andra. Vilket i sig är helt okej, sexåringar får villa saker av sina föräldrar, men ibland skulle det underlätta om han kunde vänta tjugo sekunder, så att jag t.ex. hinner lägga undan stickningen eller sy klart en söm eller kissa färdigt innan han tappar nerverna.

 

Publicerad 22.02.2016 kl. 07:44

Jag befinner mig på den bättre sidan om 30-strecket. Är pedagog, men inte alltid så pedagogisk med mitt eget speciella barn. Jag fotograferar mycket, springer ibland, trivs i naturen, tar mjölk i kaffet, tackar inte nej till rödvin och älskar att gå barfota.

Bloggen fick sitt namn av de mörka moln som ibland hopar sig i mitt inre. Livet kan vara tungt, men asioilla on tapana järjestyä.
 

 


Senaste kommentarer

18.06, 18:47Utan karta och kompass. av
18.06, 18:44Utan karta och kompass. av kultakatriina
18.06, 18:42Utan karta och kompass. av kultakatriina
18.06, 18:39Utan karta och kompass. av kultakatriina
18.06, 18:35Utan karta och kompass. av kultakatriina