Det blev nu ingen text.

16.02.2016 kl. 06:50

Lek före disk.

Ungen har byggt ett parkeringshus i köket. Han har placerat det strategiskt så att jag inte kommer åt diskbänken utan att fälla väggar eller putta till de parkerade bilarna. Då fällda väggar och sneda bilar är värre än en droppe mjölk på blusen har jag en god orsak till att inte åtgärda diskberget just nu.

O-relaterade bilder:

08.02.2016 kl. 19:35

Den flippar totalt.

Jag gillar när det snöar, men hunden gillar det mera.

24.01.2016 kl. 19:45

Kallt men vackert.

22.01.2016 kl. 15:33

Mörkret är ett problem mest för att min kamera inte klarar det.

Lördagar vill ungen mest vara inne. Hinna leka i lugn och ro, inte till dagis, inte butiken, bara vara. I dag var det lite trist att han inte ville ut på dagen, vackrare vinterväder kan man inte tänka sig.

Halv sex, när mörkret svept ut sig som en filt över staden, då tyckte den lille att vi skulle ut. Jag suckade lite, men drog dunrocken på mig, visst skulle barnet få gå ut. Två timmar senare, när vi stumlade in med röda kinder var jag glad över att jag inte suckade så mycket att ungen övergav sin idé. Fast när han fått en idé skall det väldigt mycket till för att få honom att ändra sig.

Undrar varifrån han har ärvt sin envishet? Inte från sin pappa i alla fall.

16.01.2016 kl. 22:36

I bukter och finter.

Ett födelsedagsbarn som njuter av vintern.

10.01.2016 kl. 21:07

Skrattar bäst.

Ungen var arg. Jättejättearg. Över att hans händer var våta efter att han hade tvättat dem. Jepp, tvättat som i tvättat med vatten.

Och sen blev han jättejättesuperarg när jag föreslog att han skulle torka händerna. Jag fattar att det var dumt av mig. Vem skulle nu torka sina våta händer? Idiotmamma.

Det jättesuperarga barnet gör som arga barn gör och kastade saker omkring sig. För att visa hur jättearg han är.

Fast han kastade ett papper. Ett hushållspapper. Och idiotmamman hade väldigt svårt att hålla sig för skratt när det jättearga barnet försöker uttrycka sin ilska genom att kasta ett huhållspapper.

Sen började barnet själv skratta åt pappret som inte flög så långt och glömde att han var arg. Och både barn och mamma skrattade åt det fåniga pappret.

05.01.2016 kl. 21:39

Vin är alltid lösningen.

Jag insåg att mitt städande och inredande just nu beror på någon form av kontrollbehov. När allt annat känns omöjligt att hantera, planera och hålla koll på kan mitt hem vara i ordning. Men att stressa över hemmet gör inte att jag stressar mindre över allt annat. Att hitta den perfekta ordningen på bokhyllan leder ingenstans. Dessutom är den troligen inte perfekt en vecka senare.

Felet sitter inte i att det skulle vara oordning här hemma. Så jag lät sakerna vara just i den ordningen de är och tog mig ett glas vin. En stickning i handen och en serie på netflix får vara bra just nu. Senare måste jag fundera över var det egentliga felet ligger och vad jag kan gör åt saken.

Titta snö:

02.01.2016 kl. 20:26

Elsa, var är du?

Vackert väder, men jag önskar att det skulle snöa. Det gör ungen också, Imorgon snö, tycker han, och blir arg när jag inte kan lova snöfall. Om jag skulle kunna påverka väder och snö kan det hända att någon annan också skulle bli arg på mig, vädret är liksom alltid fel enligt någon. Men jag skulle låta det snöa ändå. För vi vill ha snö, ungen och jag.

Han vill ha snö för att äta den, jag vill ha snö för att kunna utnyttja mina skidor. Bra orsaker båda två, men min är lite bättre. Man får ju maskar i magen av att äta snö, men ungen lyssnar inte på mig, kanske bra så.

29.12.2015 kl. 22:40

Man ser ju inte vad det är om ni sveper in det i papper.

Nej ha paket, tyckte ungen, men sen insåg han att det kunde vara något roligt inne i pappret. Bästa presenten? En ficklampa. Och jag blir tvungen att hamstra batterier för ungen tycker att lampan skall lysa hela tiden.

26.12.2015 kl. 11:46

Granen står så grön och.

Som sagt är jag inte mycket av en julperson och hade inte tänkt skaffa en gran hem till oss. Orsaker, förutom dålig-på-jul, var att vi inte hemma på julen, granar har en tendens att barra, granar är dyra och det kändes bara onödigt.

Men se, på söndagen fick jag en gran. En liten spretig grej och eftersom jag har gått och bli gammal och vek och julig i mitt hjärta står den nu och spretar i ett hörn hos oss.

Och den står faktiskt! I en väldigt praktisk, stadig och fager julgransfot som består av en kastrull, en tom yoghurtsburk (hinkmodell) och ett ritstift. Jag har till och med vacker julduk under granen, eller så är det en kökshandduk, men man skall inte vara för petig.

21.12.2015 kl. 23:18

Man kan inte torka en våt pingvin med en handduk.

Ungen har byggt en tågbana som snirklar hit och dit i vardagsrummet och jag får inte röra mig för varje gång jag stiger över hans byggen sparkar jag ner någonting. Varje gång, trots att jag säger lyft fötterna, lyft fötterna, lyft fötterna åt mig själv. Först sparkar jag ner det, sedan stiger jag på någonting, oftast en duplobit.

Just nu tycker ungen säkert att det är helt rätt åt mig att jag stiger på duplobitar, för hans pingvin är våt och det är mitt fel. Jag tyckte nämligen att den luktade lite illa och att det var hög tid att den tvättades. Nu ligger Pingu på bordet och ungen går ibland och känner lite på den. Ifall den skulle ha torkat. Det har den inte.

13.12.2015 kl. 19:08

Jul.

Ibland är det tur att ungen är som han är. T.ex. när det kommer till julen. Alltså jag är super, jätte, mega usel på det här med jul. Och eftersom ungen inte kunde bry sig mindre och därmed inte har enorma förväntningar blir han inte heller besviken på att hans mamma inte gör så mycket för julen.

Fast kanske jag skulle anstränga mig lite mera om ett barn med tindrande ögon skulle tycka att julen är viktig och spännande

Men det lär vi inte få veta.

06.12.2015 kl. 18:15

Lite om en ballong.

Ungen var bjuden på kalas och jag hängde med. Ungen lekte och jag drack kaffe och åt kaka. Båda var nöjda med det. Ungen fick en ballong också och det var typ det bästa som hänt honom. Ballongjäveln höll på att göra mig galen innan vi var hemma för cykla nu i hård blåst med en ballong på släp. En gång gick snöret av och vete fan vad jag hade kunnat förklara det här med helium och flygande ballonger och att den inte kommer tillbaka för ungen. Nå, vi kom hem med ballongen utan att någon blivit knäpp.

På måndagen undrade ungen vad som hade hänt med hans ballong och vi hittade den bakom sängen. Den hade landat där när magin som fick den att flyga avtagit. Ungen gillade inte ballongen efter det och gömde den i ett skåp.

01.12.2015 kl. 17:45

Det är tungt att bara sitta.

Jag kommer hem från jobbet och bara jag är inte gjord för att sitta framför en dator hela dagen!

Och sen fortsätter jag att sitta framför datorn.

För jag har äntligen, sist av alla, skaffat netflix. Eller skaffat och skaffat, det krävde ju inte direkt att jag gjorde så mycket. Som att gå till en butik eller ens att stiga upp.

26.11.2015 kl. 18:59

Jag befinner mig på den bättre sidan om 30-strecket. Är pedagog, men inte alltid så pedagogisk med mitt eget speciella barn. Jag fotograferar mycket, springer ibland, trivs i naturen, tar mjölk i kaffet, tackar inte nej till rödvin och älskar att gå barfota.

Bloggen fick sitt namn av de mörka moln som ibland hopar sig i mitt inre. Livet kan vara tungt, men asioilla on tapana järjestyä.
 

 


Senaste kommentarer

18.06, 18:47Utan karta och kompass. av
18.06, 18:44Utan karta och kompass. av kultakatriina
18.06, 18:42Utan karta och kompass. av kultakatriina
18.06, 18:39Utan karta och kompass. av kultakatriina
18.06, 18:35Utan karta och kompass. av kultakatriina